Politik och ekonomi

politik

Island har ett flerpartisystem och parlamentets medlemmar väljs i proportionella val var fjärde år. Islands största partier är konservativa självständighetspartiet (Sjálfstæðisflokkurinn), socialdemokratiska Alliansen (Samfylkingin), Center-agrara Framstegspartiet (Framsóknarflokkurinn), Gröna vänstern (Vinstrihreyfingin - grænt framboð) och center-högra liberalpartiet  (Frjálslyndi flokkurinn).

(Regeringen som bestod av Självständighetspartiet och Socialdemokratiska Alliansen var tvungen att avgå den 26 januari 2009 till följd av finanskrisen. Den första februari började en ny minoritetsregering som består av socialdemokraterna och den gröna vänstern sin verksamhet. Jóhanna Sigurðardóttir utsågs till statsminister och hon blev landets första kvinnliga statsminister och samtidigt världens första öppet homosexuella statsminister.)

Island är medlem i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato. Island blev medlem i Förenta Nationerna 1946 tillsammans med Sverige.


ekonomi

Fiske har traditionellt intagit en viktig roll i det isländska näringslivet och fisk är fortfarande en av landets främsta exportprodukter. Islands oro över begränsandet av de egna fiskemöjligheter har också lett till att Island i stället för att bli medlem i den Europeiska Gemenskapen valde att bli medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen EFTA år 1970. Även om Island inte är medlem i Europeiska Unionen hör landet via EFTA till unionens gemensamma marknadsområde och är väldigt beroende av internationell handel. Islands ekonomi är mycket exportbetonad och landets viktigaste handelsparter är utöver EU- och EFTA-länderna USA och Japan. Därtill har Island ett särskilt handelsavtal med Färöarna.

Under de senaste decennierna har den isländska ekonomin uppdelats i produktion och serviceindustri, såsom produktion av programsystem, bioteknologi och finansieringstjänster. Till följd av höjdskillnaderna, regnmängden och vulkanismen har Island geotermisk energi och vattenkraft långt över sina egna behov. Geotermisk energi används i stor utsträckning till uppvärmning och vattenkraft bland annat till aluminiumproduktion. Också turismens andel av landets helhetsintäkter har vuxit.

Även om Island i västerländska jämförelser är ett högt utvecklat land är det ett av de länder som industrialiserades sist i Europa. Landets snabba utveckling höjde levnadsstandarden till världstoppen mätt med Indexet för human utveckling (HDI) men i oktober 2008 drabbades Island av en allvarlig ekonomisk kris och landets banksystem kollapsade. Också Islands valutas, den isländska kronans (ISK) instabilitet den senaste tiden har ökat islänningarnas intresse för att gå med i den Europeiska ekonomiska och monetära unionen och ta den gemensamma valutan euro i bruk. 

Island har en stark offentlig sektor men i jämförelse med de övriga nordiska länderna är den liten. Staten äger inte heller delar av stora industrier till följd av att de statsägda företagen privatiserades i början av 1990-talet. Islands finanscentrum är Borgatún i Reykjavik.

Tillbaka

mer information

Politik

Sjálfstæðisflokkurinn
www.xd.is

Samfylkingin
www.samfylking.is

Framsóknarflokkurinn
www.framsokn.is

Vinstrihreyfingin - grænt framboð
www.vg.is

Frjálslyndi flokkurinn
www.xf.is

Ekonomi

Islands handelsministerium
www.icetrade.is

Invest in Island -portalen
www.invest.is