Nordiska tal och publikationer

2010 Sense of Sovereignty Why Iceland has been reluctant to join the EU

Eirikur Bermannspresentation på Island och EU-seminarium den 6 maj 2010.

A Nordic Union? – A review of the Gunnar Wetterberg proposal

Thomas M.Scholzs rapport om Gunnar Wettenbergs artikel angående en nordisk union (på engelska). 

"Historisk möjlighet att skapa en ny nordisk union"

Samhällsdebattören Gunnar Wetterberg utvecklar tankarna om en nordisk förbundsstat: Regeringarna bör starta en förstudie med sikte på en ny statsbildning om 10–15 år. Läs artikeln på Dagens Nyheters webbsida.

Den nordiska identiteten i en europeisk kontext

Professor Bo Stråths tal i Nordens dag seminarium 22.3.2010.

Horace Engdahl: Det glömda året

Horace Engdahls tal vid invigningen av Märkesåret 1809. Talet hölls torsdagen den 15 januari 2009 i Stockholm.

Resolution från ett historiskt regeringsmöte mellan Sverige och Finland 14.5.2009 i Tavastehus

 Med anledning av märkesåret 1809 höll Finlands och Sveriges regeringar ett historiskt möte i Tavastehus 14.5.2009. Det var första gången ländernas regeringar samlades till ett gemensamt möte. I sitt öppningstal vid det historiska gemensamma regeringsmötet betonade statsminister Matti Vanhanen behovet av ett starkt Norden och föreslog att de nordiska ländernas samarbete på internationella forum ska intensifieras.

Utredning om universitetsstuderandes kunskaper i svenska

Utredningen utarbetad av Rådet för språkcenterdirektörerna vid de finländska språkcentren ger svar på frågan om hurudana kunskaper de finskspråkiga studerandena har i svenska som andra språk. Avsikten var att bl.a. utreda vilka förutsättningar studenterna hade att avlägga de obligatoriska kurserna i svenska (s.k. tjänstemannasvenska) och hur många studenter som hade bristfälliga kunskaper.

Utredningen har gjorts som en jämförelse av vitsordet i B-svenska hos de studenter som 2008 sökte in till olika universitet med undersökningar av de verkliga språkkunskaperna i studentexamen. Utredningen ger bl.a. vid handen att ungefär en fjärdedel av de till universiteten antagna studenterna med tanke på examen hade alltför dåliga språkkunskaper. Det råder stora skillnader mellan olika universitet.

Rapport om nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete i framtiden överlämnades till de nordiska utrikesministrarna

Norges utrikesminister Thorvald Stoltenberg lämnade sin rapport om nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete i framtiden vid de nordiska utrikesministrarnas möte i Oslo måndagen 9.2.

I juni 2008 fick Stoltenberg i uppdrag att utarbeta en oavhängig rapport om hur man kan utveckla det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet under de kommande 10-15 åren.

Rapporten tas nu upp till behandling i regeringarna i Norden innan det utrikesministermöte som arrangeras i Reykjavik i juli 2009.

Finnarna uppfattar Norden som viktigt, men inte på svenska

Majoriteten av finnarna tycker att det är viktigt att höra till Norden. Men när det gäller kontakterna med andra nordbor, borde de istället för svenska språket ske på engelska.

Taloustutkimus utförde i januari en undersökning för den finlandssvenska Tankesmedjan Magma som bland finskspråkiga ville utreda inställningen till svenska och nordisk identitet. I enkäten deltog drygt tusen finnar i olika åldrar. Syftet med undersökningen var att få en bild av de finskspråkigas attityder till finlandssvenskarna och det svenska språket.

Undersökningen visade klart att Norden är betydelsefullt för finnarna. Totalt 93 procent fann sin nordiska identitet viktig. Istället svarade bara 9 procent "ja" på frågan om finnarna bör tala svenska i kontakt med nordbor, medan 68 procent är delvis eller helt av annan åsikt. Numera föredras alltså engelska som kontaktspråk med de andra nordiska länderna.

Traditionellt har svenskan en omstridd status i Finland och bl.a. år 2005 blev det frivilligt att avlägga studentexamen i svenska. Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet har ändå som gemensamt mål för officiellt nordiskt samarbete att främja användningen av skandinaviska språk vid kommunikation mellan nordbor också i framtiden.

Finländarna vill veta mera om Norge

Norges utrikesdepartement i samarbete med Innovasjon Norge satt igång i höstas ett projekt för att kartlägga i 19 olika länder vad man tänker om Norge, norrmän, norsk politik och norskt samhällsliv. Undersökningen "Norway's reputation abroad" presenterades på Norges ambassad den 14. januari 2009.

De intervjuade uppfattar Norge som ett demokratiskt och jämställt samhälle. Man tycker att norrmän är trevliga, har humor och är "sportgalna". Typiska kännetecken för norrmän är också att de är självständiga och egensinniga, vilket bland annat kan ses i att Norge inte är medlem i EU. Enligt undersökningen kännetecknas Norge av den vackra naturen samt rikedomen på olja och gas.

Allt detta framkommer i den enkät som Taloustutkimus har utarbetat på uppdrag av Norges ambassad och Innovasjon Norge.

The Nordic Model - Embracing globalization and sharing risks

Den nordiska modellen verkar kombinera en jämn inkomstfördelning med en ekonomisk effektivitet. Länderna klarar sig i den internationella konkurrensen trots att de offentliga utgifterna är stora och skatterna höga.

Vad är hemligheten bakom den nordiska modellen?
Håller den inför trycket av globalisering och de utmaningar som en allt äldre befolkning medför?
Hur borde den nordiska modellen moderniseras?
Vilka sidor av den nordiska modellen bör bevaras?

På dessa frågor svarar professor Torben Andersen, professor Bengt Holmström, professor Seppo Honkapohja, vd Sixten Korkman, professor Hans Tson Söderström och forskningsdirektör Juhana Vartiainen i sitt verk The Nordic Model - Embracing globalization and sharing risks.

Analys Norden

Läs aktuella politiska analyser från de Nordiska länderna.

Om olika sätt att möta en stor elefant - en jämförande studie av finländsk och svensk kultur

Svenskar gillar finländare och Finland mer än finländare gillar svenskar och Sverige. Det finns ett betydande kulturellt avstånd mellan de två folken. Det är några av de överraskande slutsatserna i den unika sociologiska undersökning av skillnader i åsikter och grundläggande värderingar mellan Finland och Sverige som nu presenteras.

Undersökningen är den största i sitt slag någonsin. Undersökningens rapport har titeln " Om olika sätt att möta en stor elefant. En jämförande studie av finländsk och svensk kultur" och den är utförd av Thorleif Pettersson, professor i religionssociologi vid Uppsala universitet, och Sakari Nurmela, enhetschef vid TNS Gallup Oy i Finland. Deras rapport bygger dels på data ur det världsomspännande projektet "The World Values Survey", dels på en specialbeställd tilläggsundersökning. Tilläggsundersökningen har tillkommit på initiativ av Kulturfonden för Sverige och Finland och med finansiellt stöd från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond i Sverige.

Både rapporten och sammanfattningen finns att tillgå på adressen www.kulturfonden.net.